Aln | ~ längdmått, ca 52,5 cm |
Amduat | ~ (fornegyptiska) "Boken om det som är i Underjorden". Boken är en av
|
---|
| underjordsböckerna och beskriver vad som händer solen (Ra) de timmar när solen osynlig, dvs nattens timmar. se Dödsboken. |
Akh | ~ (fornegyptiska) innebär återföreningen av en avliden människans ba och ka |
| i Dödsriket. |
Ankh | ~ hieroglyfen för liv. Den kallas ibland för "livets nyckel". Den ses ofta |
| avbildad i gudens hand och hålls framför ansiktet på t ex farao som inandas |
| dess heliga livgivande kraft. Den brukar liknas vid ett kors eller ibland |
| en sandalrem. |
Ba | ~ är ett av själsbegreppen. Den avbildas ofta i fågelgestalt (stork eller falk) med
|
---|
| männskligt huvud, ibland även med armar. I skepnad av fågeln, kunde själen flyga
|
---|
| in i graven och hämta offergåvorna. Vid Osiris domstol är ba med som iakttagare.
|
---|
| Efter domen lever människan tillsammans med sin ba i de dödas rike.
|
---|
| Se även ka och akh. |
Benben-sten | ~ en helig sten i Heliopolis, urformen för obelisker. Den dyrkades som "Urkullen",
|
---|
| ur vilken världen hade upstått. Den fanns redan under den 1:a dynastin.
|
---|
| Nära förbunden med Benu-fågeln. |
Benu-fågeln | ~ Egyptiernas Fågel Fenix. Framställs både som tofsvipa och grå häger. Enligt den
|
---|
| heliopolitanska myten föddes han ur ett ägg lagt av jordguden Geb. Vid världens
|
---|
| första soluppgång flög han över uroceanen. Nun, satte sig på en sten (benben) och
|
---|
| utstötte ett skrik som fyllde världen med "det som den inte hade känt till" och som
|
---|
| "bestämde vad som skulle bli till och vad som inte skullt bli till" |
Deben | ~ viktenhet. Under Gamla riket var en deben ungefär 13,5 gram. Under Nya riket
|
---|
| var en deben ungefär 91 gram. |
Djed-pelare | ~ sedan äldsta tider en stolpe dyrkad som fetisch. Den kan vara omvirad med
|
---|
| växtknippen och var en symbol för varaktighet och beständighet. |
Duat | ~ "det dolda", den plats (underjorden) där solguden uppehöll sig under nattens
|
---|
| mörka timmar.. |
Dubbelkronan | ~ en kombination, sedan Gamla riket, av Övre Egyptens Vita krona och
|
---|
| Nedre Egyptens Röda krona.Framställs buren av farao men ochså av gudar
|
---|
| och är ett tecken på herrevälde över de två länderna. |
Dödsbok | ~ en modern beteckning på en samling magiska texter (200 kapitel) den döde |
| fick med sig i graven. Den var ett stöd för minnet när den döde skulle klara |
| lösenorden vid bl a Dödsrikets portar. Dödsboken har sin grund i Gamla Rikets |
| pyramidtexter och Mellersta Rikets kisttexter. Ofta skrevs de ner på långa |
| papyrusrullar men delar av den kunde finnas på gravens väggar, på kistor och . |
| statyer. |
Dödskult | ~ handlingar som utfördes för att den döda skulle "fortsätta existera". |
| Den grundläggande tanken var att bevara den döde (genom mumifiering och . |
| biografiska texter i graven)och försörja honom (genom gravutrustning och offer). |
| Efter balsameringen och grvläggningen följde den egentliga dödskulten genom. |
| dagliga offer, som utfördes av den äldste sonen eller en anställd gravpräst |
Dödsriket | ~ i Dödsriket lever den döde vidare, under förutsättningen att hon/han |
| lyckats genomgå den yttersta domen och förklarats "ha talat sanning". |
Elektrum | ~en blandning av silver och guld som finns naturligt i ökenområdena |
| runt Egypten, men som också framställdes på konstgjord väg. Användes tidigt i |
| Gamla riket till smycken, senare även till tempelväggar och templedörrar. |
Ennead | ~ en grupp på nio gudar grupperade kring huvudguden på en bestämd ort. |
| Till de mest kända hör enneaderna från Heliopolis, Memfis och Abydos. |
Farao | ~ ordet betyder "det Stora Huset", på egyptiska per-aa, och syftade ursprungligen |
| till det kungliga palatset och dess innevånare men blev sedan den 18:e dynastin |
| ett begrepp för kungen själv. |
Hebsed-fest | ~(fornegyptiska) Kunglig högtid från äldsta tider in i grekersk-romersk tid. |
| Flera dagars långa och invecklade ritualer som skulle förnya kungens fysiska och |
| magiska krafter för att hans regeringstid skulle förlängas. Firandet överfördes |
| också till livet efter detta, eftersom kungen skulle regera i all evighet. |
Hettiter | ~ ett forntida folk i Mindre Asien. De var samtida med Mellersta Riket |
| i Egypten. |
Hekastav | ~ (fornegyptiska: härskarstav) även kallad krumstav. Ingick i kungens ceremoniella |
| utstyrsel och en viktig del av de kungliga regalierna. |
Hieroglyf | ~ bildtecken som utgör grunden för det egyptiska skrivsättet. |
| Hieroglyfer användes både på tempelväggar och i handskrifter. Man har räknat , |
| över 6000 tecken. Men det var efter den ptolemeiska/romerska tiden. |
| Under den faraoniska tiden var det knappt ett tusental, och ännu färre som var |
| i allmänt bruk. |
| Den som först lyckades tyda hieroglyferna, med stor hjälp av Rosettastenen, |
| var fransmannen Champollion i början av 1800-talet. |
Hin | ~ rymdmått, ca 0,48 liter. Det användes mest för säd, men även för |
| myrra och guld i Nya riket. |
Horusöga | ~ ögat från himmelsguden Horus när han är i falkgestalt. Hans ögon jämställs |
| med solen och månen och symboliserar återfödelse. Var mycket vanlig |
| som amulett. |
Hyksos | ~ kungar av asiatiskt ursprung som etablerade ett hundraårigt |
| främlingsvälde i Egypten (den sk 15:e dynastin). De hade sin huvudstad |
| i Avaris i östra Nildeltat. Därifrån behärskade de Egypten i form av |
| flera vasallstater. Efter långvariga strider drev den 17:e dynastin ut |
| dem och grundade därmed Nya riket. |
Isfet | ~ motsatsen till maat, de av gudarna inrättade regler runt |
| vilket allt i universum var uppbyggt. Den som bröt mot dessa |
| regler begick isfet. |
Ka | ~ett av själsbegreppen. Betecknar människans inneboende livskraft |
| och skaparkraft. Den förs vidare från generation till generation och |
| är den mänskliga personligheten, tvillingen. Ka avbildas som |
| två utsträckta armar som tar emot offergåvorna, maten och drycken som är energi. |